Québec (stad)
Québec[1] (franska: Québec eller Ville de Québec) är huvudstad i den kanadensiska provinsen Québec.
| Québec | |||
Vapen & Flagga
| |||
| Folkmängd | 508 349 (2009) | ||
|---|---|---|---|
| Riktnummer | +1 (Kanada) 418 och 581 | ||
| Officiell webbplats | |||
.svg)
År 1985 blev Gamla stan i Québec (Le Vieux-Québec), den enda nordamerikanska staden med bevarade stadsmurar norr om Mexiko, upptagen på Unescos världsarvslista. I eller intill den historiska stadskärnan hittar man idag Assemblée nationale du Québec (Nationalförsamlingen i Quebec), Musée National des Beaux-Arts du Québec, och Musée de la Civilisation.
Québec är känt för sin vinterkarneval och Château Frontenac, ett historiskt hotell vars siluett fortfarande dominerar staden. Andra populära platser att besöka är fortfarande Citadelle de Québec, Montmorencyfallen intill Beauport och basilikan Sainte-Anne-de-Beaupré i staden Beaupré.
Att ta med sig till Québec (stad) Redigera
Att ta med sig från Québec (stad) Redigera
Fakta om Québec (stad) Redigera
Historik Redigera
Québec är den näst äldsta staden i Kanada efter St. John's på Newfoundland. Staden grundades av Samuel de Champlain den 3 juli 1608 intill indianbyn Stadacona. Irokeserna gav på så vis Kanada dess namn genom sitt ord för "by", kanata.
Britter erövrade staden 1759 och höll den fram till 1763. Utanför stadens murar stod slaget vid Plaines d'Abraham då James Wolfe besegrade den franske generalen Louis-Joseph de Montcalm och intog staden. Sjuårskriget slutade med att Frankrike överlämnade sina nordamerikanska kolonier, Nya Frankrike, till engelsmännen.
Under den amerikanska revolutionen angreps den brittiska garnisonen i Québec av amerikanska trupper, men deras försök att starta en revolt i Kanada fick ett snöpligt slut sedan de besegrats i slaget vid Québec 1775.
Inför 1812 års krig befäste Isaac Brock Québec och lät uppföra ett artilleribatteri i staden.
Québec var Kanadas huvudstad från 1859 till 1865, då Ottawa till sist tog över den rollen. Quebec-konferensen 1864 om konfederationen hölls i Québec.
Under andra världskriget hölls två konferenser i Québec. Den första 1943 mellan Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill, Mackenzie King (Kanadas premiärminister) och Song Ziwen (Kinas utrikesminister). Den andra konferensen hölls 1944 mellan Churchill och Roosevelt. Mötena ägde rum i Citadelle och Château Frontenac.
Lokalbefolkningen Redigera
Språk Redigera
Franska är modersmål för majoriteten av befolkningen i Québec Ville (97,8% 2001). Men liksom i resten av Québec, och till skillnad från Montréal, många människor, ofta uteslutande talar franska.
Som på många turistmål finns det engelsktalande personal på de flesta hotell och restauranger och i alla museer i staden.
Om man vill tala engelska med en fransk-kanadensisk person är det bäst att först fråga om han eller hon talar engelska. Om svaret är nekande är det bara att vandra vidare till nästa person. I allmänhet är det då bäst att försöka vända sig till en yngre person. Även om man inte talar franska är det en bra idé att lära sig några enkla ord och artighetsfraser. Det gör att människor öppnar sig lite även om resten av konversationen sker på engelska.
Stadsdelar Redigera
Att ta sig till Québec (stad) Redigera
Förflyttning i Québec (stad) Redigera
Betalning Redigera
Boende Redigera
Mat och dryck Redigera
Att se Redigera
Att göra Redigera
Nöjesliv Redigera
Arbete Redigera
Kommunikation Redigera
Quebecs flygplats heter Aéroport international Jean-Lesage de Québec. I staden finns också en stor hamn som utgör en del i Saint Lawrence Seaway. Stadens järnvägsstation, Gare du Palais, utgör den östra slutstationen på en längre järnvägssträckning.
Två broar, Pont de Québec och Pont Pierre-Laporte, förbinder staden med Saint Lawrenceflodens södra strand.
Säkerhet Redigera
Respektera Redigera
Politik, den franska identiteten och franskspråkigheten i Quebec är känsliga ämnen att diskutera.
Lokalpatriotismen är stark i Quebec och kan folk ta illa upp ifall man kallar dem för kanadensare och räkna med att franska kanadensarna hellre hälsar på sitt eget språk.