Vietnamesisk parlör

Den här sidan är en parlör.

Vietnamesiska talas i Vietnam. Om ett ord uttalas med olika betoning ändras betydelsen. Grammatiken är relativt enkel, man har tex inga böjningsformer på verben.

Uttalsguide

Det vietnamesiska uttalet är baserat på det latinska alfabetet. Stavningen är fonetisk, en viss bokstav eller grupp av bokstäver uttalas i stort sett alltid på samma sätt.

Vokaler

a: som 'a' i "far": ba.
ă: som 'a' i "farsa": chăn.
â: like 'u' in "hut", except shorter: sân.
e: som 'ä' : che.
ê: som 'e' : cà phê.
i: som 'i' i "sila" : pin.
o: ungefär som 'å' i "å": lý do.
ô: ungefär som 'å' i "å": á-lô.
ơ: som 'ö': bơ.
u: som 'o' i "ko": Na Uy.
ư: ungefär som 'u': thư.
y: som ett kort i-ljud

Konsonanter

b: som 'b' i "bad".
c: som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
d: i syd, som dj i djonk; i norr, som 'dzz'.
đ: som 'd' i "du".
g: som 'g' i "go".
h: som 'h' i "hand".
k: som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
l: som 'l' i "lat".
m: som 'm' i "mor".
n: som 'n' i "nog".
p: som 'p' i "pigg".
r: som amerikanskt/irländskt rullande 'r' som i "rock".
s: som 's' in "hiss".
t: som 't' i "timme".
v: som 'v' in "viktig".
x: som 's' i "hiss".
ch: i början av en stavelse som 'tsh' i "tchad"; i slutet, som 'ck' i "tack".
gh: som 'g' i "go".
kh: Olika i olika delar av landet. I syd ungefär som 'ksch' (k följt av ett sje-ljud som i schäfer). I norr något mindre k och mer sje-ljud.
ng: som 'ng'
ngh: Som 'ngj'
ph: Som 'f'.
th: Som 't'.
tr: Olika i norr och söder. 'tsh' eller 'trrr' (t följt av ett amerikanskt rullande r) eller ett mellanting mellan dessa båda.

Vanliga ljudsammansättningar

gi: i syd, som 'j' ; i norr, som 'zzz' i "zzzumm".
qu: i norr som 'kw' i "tae kwon do", i söder som 'w' i "whiskey"
uy: som 'whi' i "whiiskey".

Betoning

a: neutral ton, monotont kyrkoljud
á: hög stigande ton, som i ett förvånat "va!?"
à: låg ton, som i ett överdrivet "suck!"
ã: hög bruten ton, som i näh-äh! i högt tonläge.
ả: fallande, sedan stigande, som i serietidnings "boing"-ljud...
ạ: låg bruten ton, som i näh-äh! i lågt tonläge.

Fraslista

Personliga pronomen (jag, du osv) är bland det svåraste i vietnamesiska. Det beror helt på hur man förhåller sig till den man pratar med. En något yngre person kallar man "em". En något äldre manlig person kallar man "anh". En något äldre kvinnlig person kallas "chi". Orden för "jag" är samma ord som för du. Om du är yngre än den du pratar med så kallar du dig själv "em" osv. Sedan finns en mängd andra ord för barn, äldre personer, vänner och släktingar som är lite svårt att lära sig. Det formella ordet "toi" (tåjj) för "jag" kan man använda som turist i de flesta fall. För "du" så kan man lära sig "em", "anh" och "chi" vilket en turist kan komma undan med i de flesta fall.

Grunder

Vanliga skyltar

ÖPPEN: mở
STÄNGD: đóng
INGÅNG: lối vào
UTGÅNG: lối ra
TRYCK: đẩy
DRAG: kéo
TOALETT: nhà vệ sinh
MÄN: nam
KVINNOR: nữ
FÖRBJUDET: cấm

Hej.: Chào (em / anh / chị). (Som Ciao på italienska)
Hej. (i telefon): Á-lô. (a-lå)
Hur mår du?: (Em / Anh / Chi) Khỏe không? (kwoe kshong?)
Tack.: Cảm ơn. (Kamm önn)
Bra, tack.: Khoẻ, cám ơn.
Vad heter du?: Tên của anh/em/chi là gì?
Jag heter ______ .: Tên của tôi (anh / em / chi) là______.
Trevligt att träffas.
Varsågod
Ja: phải, đúng
Nej: không phải
Ursäkta mig: Xin lỗi.
Förlåt: Tôi xin lỗi
Hej då: Tạm biệt!
Hej då (mindre formellt): Bai bai!
Jag kan inte prata namn på språket [bra].: Tôi không nói tốt...
Pratar du engelska?: Bạn biết tiếng Anh không?
Finns det någon här som pratar engelska?: Ở đây có ai biết tiếng Anh không?
Hjälp!: Giúp tôi với; Cứu tôi với!
Se upp!: Cẩn thận! Coi chừng!
God morgon: Xin chào
God kväll: Xin chào
God natt: Tạm biệt
Jag förstår inte.: Tôi không hiểu
Var är toaletten?: Nhà vệ sinh ở đâu?
Hur gammal är du?: Anh/Em/Chi bao nhiêu tuổi ?
Jag är 35 år gammal: Tôi được ba mươi lăm tuổi.
Hur mycket kostar den här?: Cái này giá bao nhiêu?

Frågor

Vad?: Cái gì?
Vem?: Ai ?;
Var?: Ðâu?
När?: Khi nào? Lúc nào
Varför?: Tại sao?
Hur?: Làm sao?
Hur mycket?: Bao nhiêu?
Hur många?: Bao nhiêu cái?
Hur långt?: Bao nhiêu xa?

Problem

Lämna mig i fred.: Hãy để tôi yên!
Rör mig inte!: Đừng động vào tôi!
Jag ringer polisen.: Tôi sẽ gọi cảnh sát!
Polis!: Cảnh sát!
Stopp! Tjuv!: Đứng lại! Kẻ trộm!
Jag behöver din hjälp.: Tôi cần bạn giúp
Det är en nödsituation.: Đây là một trường hợp khẩn cấp
Jag är vilse.: Tôi lạc đường
Jag har förlorat min väska.: Tôi bị mất túi xách
Jag har förlorat min plånbok.: Tôi bị mất ví
Jag är sjuk.: Tôi ốm
Jag har skadat mig.: Tôi bị thương
Jag behöver en doktor.: Tôi cần một bác sĩ
Kan jag få låna din telefon?: Tôi có thể dùng điện thoại của bạn không?

Doktor: bác sĩ
Ambulans: xe cứu thương
Magont: Ðau bụng
Huvudvärk: Nhức đầu

Nummer

0: cê-rô (se-rå)/không
1: một (mått)
2: hai ("haj")
3: ba (ba)
4: bốn ("boånn?")
5: năm ("namm")
6: sáu (sao)
7: bảy (baäj)
8: tám (tamm?)
9: chín ("tshinn")
10: mười (muöjj)
11: mười một (...)
12: mười hai (...)
13: mười ba (...)
14: mười bốn (...)
15: mười lăm (...)
16: mười sáu (...)
17: mười bảy (...)
18: mười tám (...)
19: mười chín (...)
20: hai mươi (...)
21: hai mươi mốt (...)
22: hai mươi hai (...)
23: hai mươi ba (...)
30: ba mươi (...)
40: bốn mươi (...)
50: năm mươi (...)
60: sáu mươi (...)
70: bảy mươi (...)
80: tám mươi (...)
90: chín mươi (...)
100: một trăm (...)
200: hai trăm (...)
300: ba trăm (...)
1000: một ngàn/nghìn (...)
2000: hai ngàn/nghìn (...)
1,000,000: một triệu (')
1,000,000,000: một tỹ/tỷ (...)
1,000,000,000,000: một ngàn/nghìn tỹ/tỷ
nummer _____ (tåg, buss, etc.): số _____ ("så")
halv: nửa (...)
mindre: ít hơn (itt hön)
mer: hơn (hön), thêm (tehm)

Tid

nu: bây giờ (bäjj jö)
senare: lát nữa (...)
före: trước (...)
morgon: sáng (...)
eftermiddag: chiều (...)
kväll: tối (...), đêm (...)

idag: Hôm nay
imorgon: Ngày mai
igår: Hôm qua

sekund: Giây
minut: Phút
timme: Giờ

Hur mycket är klockan?: Mấy giờ rồi ?

Klockslag

ett på natten: một giờ sáng (mått jö sang)
sju på morgonen
lunch: Buổi trưa
ett på eftermiddagen
sju på kvällen
midnatt: danh từ

Varaktighet

Dagar

Måndag: Thứ Hai ( = Dag 2)
Tisdag: Thứ Ba ( = Dag 3)
Onsdag: Thứ Tư ( = Dag 4)
Torsdag: Thứ Năm ( = Dag 5)
Fredag: Thứ Sáu ( = Dag 6)
Lördag: Thứ Bảy ( = Dag 7)
Söndag: Chúa Nhật

Månader

Januari: Tháng một ( = Månad 1)
Februari: Tháng hai ( = Månad 2)

..

December: Tháng mười hai ( = Månad 12)

Årstider

Vår: Mùa xuân
Sommar: Mùa hè, mùa hạ
Höst: Mùa thu
Vinter: Mùa đông

Skriva tid och datum

Färger

Färg: Màu
Blå: Màu xanh da trời (himmelsblå)
Grön: Màu xanh lá cây
Gul: Màu vàng
Vit: Màu trắng
Svart: Màu đen
Röd: Màu đỏ
Brun: Màu đà
Grå: Màu nâu

Transport

Buss och tåg

Vägvisning

Höger: Phải
Vänster: Trái
Fram: Trước
Bak: Sau
kilometer: ki lo mét
Karta: Bản đồ

Taxi

Boende

Ett rum: một phòng
med bad: có phòng tắm
för en person: cho một người
toalettpapper: giấy đi cầu
Handduk: khăn lông
Filt: mền
Nyckel: chìa khóa
Hur mycket per natt?: Một đêm bao nhiêu?

Pengar

Mat

meny: menu, thực đơn
dricka: Uống
Äta: Ăn
Kaffe: cà phê
Öl: bia
Vin: Rượu
Frukost: ăn sáng
Lunch: Ăn trưa
Middag: Ăn tối
Kött: Thịt
Nötkött: Thịt bò
Kyckling: gà
Gris: heo
Räkor: tôm
Fisk: cá
RI: s : Cơm
FIsksås: nước mấm
Vatten: nước

Bar

Öl: bia

Shopping

Min storlek är: Size của tôi là ..
skjorta: cái áo shơ mi
byxor: cái quần dài
Skor: Ðôi dầy

Att köra

bensin: Xăng
olja: Dầu, nhớt
luft: Hơi
vatten: Nước
Batteri: Bình điện
Däck: Bánh xe

Jag är vilse: Tôi bị lạc
Bensinstation: Trạm xăng

Myndigheter

Att lära sig mer

Hur säger man _____ ?
Vad heter det här/det där?