Wikivoyage:Namngivning

Världen är stor, med många olika namn på många olika språk. Dessa riktlinjer avser att göra det lättare att namnge en artikel och att söka och finna information på Wikivoyage. Riktlinjen är tillämpbar på destinationsartiklar så väl som på de flesta andra artiklar.

Använd svenska platsnamn

Den här versionen av Wikivoyage är på svenska, så artiklarnas namn bör vara på svenska. Om en destinations namn inte har en svensk motsvarighet, använd då det namn som destinationen normalt sett omnämns med. Detta kallas för principen om minsta möjliga förvåning. Detta gäller också om destinationen i dagligt tal är mer känt under ett populärnamn snarare än sitt formella statsnamn.

Exempel

Beijing, inte Peking
Sankt Petersburg, inte Leningrad eller Санкт-Петербу́рг
Genève, inte Genf eller Geneva
Mexico City, inte Mexico eller Ciudad Mexico
Tokyo, inte Tōkyō eller 東京
Bangkok, inte กรุงเทพฯ eller Krung Thep
Isle of Man, inte Ön Man

Om destinationen har ett eller flera olika namn är det lämpligt att inkludera detta i artikeln. En svensktalande person skulle omnämna Portugals huvudstad som Lissabon, men man bör i artikeln då också tala om att den på portugisiska heter Lisboa och att romarna kallade den för Olisipo.

För avsides belägna eller relativt okända resmål där det helt enkelt inte finns ett svenskt namn bör artikelns namn vara den mest använda benämningen på det största lokala språket. Om landet ifråga inte använder det latinska alfabetet, försök att med hjälp av artikeln Wikivoyage:Försvenskning skapa en svensk version. Det finns visserligen få platser i världen där ingen har skapat någon form av namn som fungerar på svenska, så kontrollera först med officiella instanser, till exempel [http:www.ud.se Utrikesdepartementet], uppslagsverk, andra resehandböcker, o.s.v.

Den grundläggande principen skall alltid vara att artiklarna är lätta att finna och läsa för en svensktalande användare. Använd sunt förnuft och konsensus för att lösa nanmnstrider och kom ihåg att resenären kommer främst.

Försvenskning

Använd endast latinska bokstäver i artikelnamn, inte bara i destinationsnamn. Med latinska bokstäver avses A till Ö (gemener och/eller versaler), med eller utan accenter eller diakritiska tecken. Det är mycket enklare för svensktalande användare att ljuda och skriva (t.ex. med hjälp av sökverktyget) latinska bokstäver än andra alfabet. Om du använder diakritiska tecken (t.ex. å, ä, ö), se till att du även omdirigerar icke diakritiska stavningar (t.ex. Umea skall omdirigeras till Umeå).

Se även

Wikivoyage:Försvenskning

Hierarki

Ju kortare destinationsadresserna (URL) är, desto lättare är det att komma ihåg och ju mer sannolikt är det att användare sprider dem. För destinationsnamn är det följaktligen bäst att bara använda sig av själva platsens beteckning, snarare än en mer precis geografisk information. Med andra ord så är det lättare att hitta Birmingham snarare än [[Birmingham, West Midlands]] eller [[Birmingham, West Midlands, Storbritannien]]. Har man fler orter med samma namn skapar man en förgreningssida (se nedan).

Stadsdelar

Ett undantag från regeln att inte inkludera distriktsbenämningar i ett artikelnamn utgörs av namn på stadsdelar. Dessa omnämns som "Namn på staden/Stadsdelens namn".

Exempel

Lokalisering

Ibland har olika platser samma namn. Exempelvis finns staden Victoria i British Columbia i Kanada, men det är också en stat, Victoria, i Australien. Reglerna för namngivning blir här något komplicerade:

När platserna med samma namn befinner sig på samma nivå i den geografiska hierarkin läggs nästa nivå i hierarkin till inom parentes, t.ex: Springfield (Kentucky) resp. Springfield (Missouri), eller Victoria (British Columbia) och Victoria (Seychelles). Om det då, vilket emellertid är mycket ovanligt, visar sig att även nästa nivå har samma namn går man upp ytterligare en nivå tills dess olika namn finns.
Om de två platserna befinner sig på olika nivå i den geografiska hierarkin och det inte är helt klart vilken av dem som är den mer kända (alltså enligt principen om minsta möjliga förvåning), läggs benämningen på den geografiska enheten till inom parentes, t.ex: Georgia (delstat) och Georgia (kommun); New York (city) and New York (delstat).
I några få fall är det inte möjligt att skapa en förgrening endast genom att tillämpa de ovan nämnda reglerna. Om, och bara om, detta händer används både den geografiska enheten och namnet på nästa geografiska nivå, t.ex: det finns ett antal platser med namnet "Albany". Städerna Albany (New York) och Albany (Georgia) kan åtskiljas med regel nr 1. Emellertid finns det både en region och en stad vid namn Albany i Australien. Detta ger att de måste förgrenas som Albany (region, Australien) och Albany (stad, Australien), eftersom den förra inte är den enda Albany (stad (regel nr 2), ej heller den enda Albany (Australien) (regel nr 1).
Som det undantag som bekräftar regeln finns möjligheten att förgreningen är ett problem snarare än ett hjälpmedel, t.ex: Paris är huvudstaden i Frankrike, medan Paris (Texas) är en liten präriestad i USA. Los Angeles är på samma sätt ett storstadsområde, medan Los Angeles (Chile) är en mellanstad söder om Santiago (Chile). Peru är vidare ett land i Sydamerika, men Peru (Indiana) är en stad i den amerikanska Mellanvästern.
Normal fördelning av orter/platser med samma namn, om de är belägna i Sverige, är att de indelas efter länstillhörighet och möjligtvis efter landskap. Kommuntillhörighet används normalt sett inte i svensk geografisk hierarki på Wikivoyage.

Regel 4 är förstås sällsynt. Om det finns minsta risk att användare kan bli förvirrade, använd lokaliseringssystemet.

Ett vanligt exempel på principen om minsta möjliga förvåning är när staden X och den omgivande regionen delar namn. Om staden är mer känd kallas staden för "X" och regionen knyts på: "X (provins)". Knyt alltså alltid staden till regionen, inte tvärtom, t.ex: Hiroshima och Hiroshima (prefektur), Ayutthaya och Ayutthaya (provins).

Om det finns tre eller fler platser med samma namn, använd först regel 1 (för platser på samma nivå i den geografiska hierarkin) innan du använder regel 2 (för platser på olika nivåer).

Du kan använda ett lodstreck ("pipe") för att dölja förgreningar, t.ex: [[Georgia (delstat)|]] blir automatiskt korrigerat till [[Georgia (delstat)|Georgia]] och läsaren ser då bara Georgia. En lösning kan vara at skapa en förgreningssida, nämligen Georgia (Olika betydelser) när det finns flera platser med samma namn framför lodstrecket. Länkar som går till förgreningssidan (förutom exemplet i föregående mening) bör då omdirigeras till den rätta sidan.

Stor bokstav

På svenska liksom på engelska börjar de flesta namn med stor bokstav. Småord som "of", och "och" är det inte. Alltså är United States of America den stavning man föredrar.

Artiklar som inte handlar om destinationer skall bara få stor bokstav i sitt första ord, t.ex: Lista över svenska flygbolag, inte "Lista Över Svenska Flygbolag". Likaså Wikivoyage:Stilguide, inte "Wikivoyage:StilGuide".

"The"

Om en destinations namn normalt börjar med ordet "The" eller liknande, utelämna detta då du namnger artikeln. På svenska är det emellertid sällsynt att ordet "The" ingår över huvud taget.

Exempel

The Grand Canyon
The Virgin Islands

Förkortningar

Platser med orden Saint eller Mount, eller liknande, förkortas ofta som S:t eller Mt., eller rentav St eller Mt, eller liknande. För att undvika förväxling och dubblettartiklar skall normalt sett hela nmnet skrivas ut, för såvitt inte det officiella namnet på en viss plats anvnder sig av förkortningen.

Undvik också sammandragningar som Turks & Caicos Islands, utan bokstavera sammanbindningsordet också så att artikeln heter Turks och Caicos Islands.

Mellanslag

Dela ord med ett mellanslag hellre än att använda apostrof, punkter eller bindestreck, för såvitt inte platsens namn noralt stavas så.

Skriv ihop

Var noggrann med att kontrollera att ord verkligen skrivs ihop när de så skall. På svenska är det nästan helt uteslutet att särskriva. Jämför t.ex. rått kött och sjuk sköterska med råttkött respektive sjuksköterska! Är du osäker, skriv texten i något ordbehandlingsprogram och använd sedan programmets stavningskontroll.

Siffror och sifferkombinationer

Bokstavera siffror om de inte är del av artikelnamnet. T.ex. skrivs Europaväg 20 som E20 eftersom det normalt visas så, inte Europaväg tjugo.

Andra tecken

Försök att undvika att använda andra tecken än alfabetiska, även om de utgör en del av namnet. Följande tecken bör definitivt undvikas:

& - Och-tecken: Används i en hemsideadress för att särskilja parametrarna i en frågesekvens.
: - Kolon: delar artikelnamnet från artikeltypen i wiki-namnrymden. Bör endast användas för detta.
# - Fyrkant: används i en hemsideadress för att indikera ett avsnitt.
. - Punkt: används i hemsideadresser för att dela domännamnen.
? - Frågetecken: används i en hemsideadress för att indikera början på en frågesekvens.
' - Rak apostrof: används i HTML för att avdela strängar. Kan orsaka sidfel.
/ - Bråkstreck: skiljer huvudsidan från en undersida.

De ovanstående och andra liknande specaltecken kan resultera i oönskade problem. Du kan råka ut för att artikeln inte går att namnge, att en artikel inte går att flytta eller att sidor som länkar till artikeln orsakar fel.

Exempel

Att flytta en artikel med & istället för och i namnet är svårt. Coteaus & Plains bör kallas Coteaus och Plains. Men om du försöker flytta artikeln kommer du att flytta Coteaus_ eftersom &-tecknet skär av sidnamnet. För att flytta denna sida måse du istället flytta Coteaus_%26_Plains eftersom %26 är UTF-8-koden för &.

Kalla inte en artikel * of the Sea när platsen egentligen heter Star of the Sea. Detta gäller även när en asterisk/stjärna är en del av artikelnamnet: Hur man ringer *555 i Nya Zeeland kan inte länkas även om namnet är bättre än att skriva Hur man ringer stjärna fem fem fem i Nya Zeeland eller Hur man ringer stjärna 555 i Nya Zeeland, detta eftersom telefonnumret skrivs som *555.

Avsnittsrubriker

Avsnittsrubriker skall normalt sett följa samma formatregler som artikeln i sig. Egna artikelrubriker bör inte läggas till, utan alla artiklar och avsnitt skall vara baserade på samma mall.